Frysen storlek och modell: Större frysar drar ofta mer elektricitet än mindre modeller. Numera finns det dock många energieffektiva alternativ.
Placering: Frysen bör stå på en plats som inte utsätts för direkt solljus och inte är för nära värmekällor som ugn eller element.
Temperaturinställningar: Ju kallare frysen är inställd på, desto mer energi krävs.
Tätningslistens skick: Frysens dörrs tätningslist måste vara i gott skick för att hålla den kalla luften inuti. Gamla eller skadade tätningslister kan släppa ut kall luft, vilket leder till högre energiförbrukning.
Underhåll och rengöring: Avfrostning och rengöring av frysen förbättrar dess effektivitet och minskar elförbrukningen.
Frysen fyllnadsgrad: En full frys kan vara mer energieffektiv än en halvfull eftersom de kalla livsmedlen hjälper till att hålla temperaturen jämn. Det är dock viktigt att säkerställa att luftflödet inte blockeras, vilket kan minska effektiviteten.
Användartid: Frysens ålder kan påverka dess effektivitet.
Exempel på beräkning av elförbrukning
Låt oss anta att frysen drar 1 kWh per dygn.
Då skulle den årliga förbrukningen vara:
1 kWh/dag * 365 dagar = 365 kWh/år
Om elpriset är exempelvis 40 öre/kWh, skulle den årliga kostnaden bli:
365 kWh * 40 öre/kWh = 146 SEK
Observera att elpriser kan variera och detta kommer också påverka frysens kostnader.
Vad drar ett kylskåp?
Nu när vi har pratat om frysen, bör vi såklart också ta med kylskåpets elförbrukning!
Ett kylskåp drar vanligtvis mellan 0,3 och 0,9 kWh per dygn, vilket är avsevärt mindre än en frys eftersom kylskåpet är varmare än frysen.
Kylskåpets storlek och modell: Stora kylskåp och frysar tenderar att förbruka mer elektricitet än mindre modeller. Det är dock viktigt att notera att moderna kylskåp ofta är mer energieffektiva än äldre modeller.
Energieffektivitetsklass: Kylskåpets energieffektivitetsklass (t.ex. A++, A+++ osv.) ger en indikation på dess energieffektivitet. Ju högre klass, desto mindre energi förbrukar enheten vanligtvis.
Frekvensen av dörröppningar: Varje gång kylskåpsdörren öppnas släpps kall luft ut och rumstempererad luft släpps in. Detta gör att kylskåpet måste arbeta mer för att hålla innehållet kallt, vilket ökar elförbrukningen.
Plats: Kylskåpet bör placeras på en plats där det inte är direkt utsatt för solljus och inte för nära andra värmekällor, såsom ugnar eller element.
Temperaturinställningar: Ju kallare kylskåpet eller frysen är inställd, desto mer energi förbrukar den.
Dörrens tätning: Kylskåpets dörrtätning måste vara i gott skick för att hålla kall luft inuti. Gamla eller skadade tätningar kan släppa ut kall luft, vilket ökar elförbrukningen.
Underhåll och rengöring: Regelbundet avfrosta och rengöra kylskåp och frys förbättrar deras effektivitet och minskar elförbrukningen.
Fullt kylskåp och frys: Ett fullt kylskåp eller en full frys kan vara mer energieffektiv än en halvtom, eftersom kalla livsmedel hjälper till att hålla temperaturen stabil. Det är dock viktigt att se till att luftflödet inte blockeras, vilket kan minska effektiviteten.
Användningens längd: Kylskåpets ålder kan påverka dess effektivitet.
Exempel på beräkning av kostnaden för kylskåpets elförbrukning:
Anta att ett kylskåp förbrukar 0,6 kWh per dygn.
Då skulle förbrukningen per år vara:
0,6 kWh/dygn * 365 dagar = 219 kWh/år
Om elpriset är, låt säga, 40 öre/kWh, skulle den årliga kostnaden vara:
219 kWh * 40 öre/kWh = 87,6 SEK.
Elpriser kan dock variera stort, och detta påverkar även kylskåpets eller frysens elförbrukning.
Vad förbrukar en frys?
Nu när vi har pratat om kylskåpets förbrukning, är det också viktigt att tänka på frysen!
En frys förbrukar vanligtvis mellan 0,5-1,4 kWh per dygn, vilket är betydligt mer än ett kylskåp. Detta beror på att luften i frysen måste hållas kallare.
kWh, eller kilowattimme, är en enhet för att mäta mängden elektricitet som en apparat använder under en viss tid. Det anger hur mycket elektrisk energi en enhet har konsumerat, eller å andra sidan, hur mycket energi en elproducerande enhet, som en solpanel, har producerat.
Om du till exempel har en 1000-watt (det vill säga 1 kilowatt) elvärmare och håller den på i en timme, kommer den att förbruka en kilowattimme (1 kWh) elektricitet. Om samma värmare är påslagen i två timmar, kommer den att förbruka två kilowattimmar (2 kWh).
Den här artikeln hjälper till att förstå kilowattimmar med några praktiska exempel.
Vad är kilowattimme?
Kilowattimme (kWh) är en enhet som ofta används för att mäta elförbrukning. En kilowattimme motsvarar förbrukningen av 1000 watt elkraft under en timmes tid. Den här enheten ger ett enkelt sätt att fakturera för elektricitetens användning i bostäder, kommersiella och industriella miljöer.
Vanliga hushållsapparater, som lampor och hushållsapparater, förbrukar elektricitet som oftast mäts i kilowattimmar. Till exempel använder en 50-watts lampa som är påslagen i 20 timmar 1 kWh energi (50 W x 20h = 1000Wh eller 1kWh).
Att förstå kilowattimmar hjälper till att förstå vad som påverkar kostnaden på elräkningen. Elbolag fakturerar dig nämligen beroende på hur många kilowattimmar du konsumerar under en viss period (t.ex. per timme eller per månad).
Elpriser per kWh varierar beroende på område, leverantör och naturligtvis vilken typ av elavtal du har.
Hur mycket kostar 1 kWh elektricitet?
Före 2022 var elpriserna normalt omkring 0,5 SEK/kWh. Under 2022 varierade dock elbörspriserna kraftigt och genomsnittligt hamnade priset för året på ungefär 2,25 SEK/kWh.
I dagsläget kan elpriserna uppskattas till ungefär 0,5 – 1,7 SEK/kWh. Detta beror dock kraftigt på vilket elavtal du har.
Vid ett tidsbundet fast prisavtal förblir kilowattimmepriset samma under hela avtalsperioden. I ett rörligt elprisavtal varierar däremot elpriserna ständigt per timme, och de kan lätt tiodubblas inom samma dygn. El är vanligtvis billigare på natten, medan det är dyrare under rusningstid.
Observera att på din elräkning betalar du för mer än bara själva elförbrukningen. Du betalar också för en fast månadsavgift för elen, som inte är beroende av din förbrukning. Dessutom måste du betala för elöverföring till den lokala nätleverantören separat. Ofta är överföringsavgiften av samma storleksordning som själva energikostnaden.
Hur mycket är 1 kWh? Vad räcker en kilowattimme till?
När man jämför elavtal fokuserar man ofta (och med rätta) på elens energipris. Elpriser anges oftast i öre per kilowattimme (dvs. öre/kWh), men många av oss har inte en klar uppfattning om vad en kilowattimme egentligen betyder. När vi inte har en tydlig bild av detta, är det också svårt att förstå vad eldrift för olika apparater faktiskt kostar.
Nedan följer en lista på vanliga hushållsapparater och deras effekt på elräkningen.
Beräkningarna är baserade på ett elpris på 38,60 öre/kWh, vilket var det genomsnittliga elpriset 2024 i hela Sverige. Elöverföringsavgifter ingår inte i dessa beräkningar. Enheternas elförbrukning är uppskattad och kan variera beroende på apparatens specifikationer.
Användning
Förbrukning (kWh)
Hur många gånger räcker 1 kWh till?
Pris (SEK)
Koka kaffe
~0,16
6,25
0,062 SEK
Matlagning i ugn eller på spis
~2
0,5
0,77 SEK
Värmning av mat i mikrovågsugn (2 min)
~0,03
33,33
0,012 SEK
En timme tv-tittande
0,1 – 0,2
5 – 10
0,04 – 0,08 SEK
En timme spelande på datorn
0,3 – 0,8
1,25 – 3,33
0,12 – 0,31 SEK
En timme spelande på Playstation eller Xbox
0,1 – 0,2
5 – 10
0,04 – 0,08 SEK
Ladda mobiltelefon från tom till full
~0,02
50
0,008 SEK
Ladda elbil från tom till full
40 – 100
0,01 – 0,025
15 – 39 SEK
Två timmars bastubad
8 – 16
0,0625 – 0,125
3,1 – 6,2 SEK
Användning av hårtork (5 min)
~0,125
8
0,05 SEK
Även om elförbrukningen för enskilda apparater inte verkar vara stor, kan de tillsammans ha en betydande påverkan på den totala elräkningen.
För att spara pengar bör man börja med de faktorer som har störst påverkan och sedan gå vidare till de mindre. I eluppvärmda lägenheter har uppvärmningen den största påverkan på elräkningen.
Hur beräknas kilowattimmar?
Kilowattimmar (kWh) beräknas genom att multiplicera en enhets effektförbrukning (i kilowatt) med användningstiden (i timmar). Formeln för att beräkna kilowattimmar är:
Energi (kWh) = Effekt (kW) x Tid (timmar)
Exempel: Anta att du har en 100-watts glödlampa och vill beräkna dess energiförbrukning i kilowattimmar när den är påslagen i 10 timmar.
Först omvandlar du effektförbrukningen till kilowatt: 100 watt x 1 kW / 1000 watt = 0,1 kW
Använd sedan formeln för att beräkna energiförbrukningen: Energi (kWh) = 0,1 kW x 10 timmar = 1 kWh
Det vill säga, en 100-watts glödlampa som är påslagen i 10 timmar förbrukar 1 kilowattimme energi.
Om en enhets effekt varierar över tid blir beräkningen något mer komplicerad. Då måste den totala energiförbrukningen beräknas genom att summera de kortare perioderna där effekten är konstant.
Vad betyder kWh/annum?
Termen “kWh/annum” anger hur många kilowattimmar som används (eller produceras) under ett år.(“Annum” är latin och betyder “år”.)
Om du ser energiuttryck som anges i kWh/annum, visar det hur mycket energi som en enhet, system eller anläggning förbrukar eller producerar under ett år.
Vad betyder öre/kWh?
Termen “öre/kWh” betyder öre per kilowattimme. Detta är en enhet som används för att uttrycka elpriser.
När elpriset anges som “öre/kWh” betyder det hur många öre du debiteras för varje kilowattimme elektricitet du använder.
Till exempel, om elpriset är 12 öre/kWh och du använder 100 kWh elektricitet under en månad, kommer elpriset för månaden att vara: 12 öre/kWh x 100 kWh = 1200 öre = 12 SEK
Hur många watt är en kilowatt?
En kilowatt motsvarar 1000 watt. Prefixet “kilo-” betyder en tusen gånger större mängd, så en kilowatt är lika med 1000 watt.
Det handlar om exakt samma förkortningsmekanism för enheter som till exempel vid vikt. 1000 gram är 1 kg, det vill säga ett kilogram. Eller vid avstånd, där 1000 meter är 1 km. På samma sätt är 1000 W lika med 1 kW när det gäller effekt.
Hur skiljer sig kilowatt och kilowattimme?
Kilowatt (kW) och kilowattimme (kWh) är båda enheter som är relaterade till elektricitet, men de mäter olika saker.
Kilowatt är en enhet för effekt och mäter hur snabbt energi används eller produceras.
Kilowattimme är en enhet för energi och mäter hur mycket elektricitet som används över tid. En kilowattimme representerar förbrukningen av en kilowatts effekt under en timme.
Om en enhet på 1000 watt (dvs. 1 kW) är påslagen oavbrutet i en timme, kommer den att förbruka 1 kWh elektricitet. Om samma enhet är påslagen i en halvtimme, kommer den att förbruka 0,5 kWh elektricitet.
Kilowatt mäter alltså effekt, medan kilowattimme mäter energi, vilket är den totala elektricitet som förbrukas under en viss tidsperiod.
På ett sätt kan detta jämföras med en situation vi ofta stöter på i vardagen när vi pratar om hastighet och tillryggalagd sträcka. Hastigheten berättar hur fort vi går just nu, medan sträckan berättar hur långt vi har kommit. På samma sätt gäller för elektricitet: effekt (kW eller W) berättar hur snabbt energi produceras, medan energi (kWh) berättar hur mycket energi som producerats.
En etta förbrukar typiskt cirka 100-200 kWh el per månad.
Här är ett exempel på årsförbrukningen för en 25 kvadratmeter stor etta för en person.
En etta förbrukar cirka 1200 – 2500 kWh per år.
Antaganden: Lägenheten ligger i ett flerbostadshus, utan bastu och golvvärme.
Om man beräknar den ekonomiska kostnaden baserat på det genomsnittliga elpriset för 2023, motsvarar förbrukningen cirka 100 SEK per månad. Naturligtvis tillkommer överföringsavgifter och fasta avgifter.
Om din etta inte har fjärrvärme (vilket ofta är fallet), används el för uppvärmning, och då kan förbrukningen vara högre.
Du kan uppskatta din elförbrukning genom att granska dina tidigare elräkningar, eftersom de visar hur mycket el som faktiskt används.
Till exempel i villor är elförbrukningen nästan uteslutande uppvärmningskostnader. Dessa finns ofta inte i ettor, eftersom flerbostadshus har fjärrvärme.
Vilket elavtal passar för en etta?
Om du bor i en etta med fjärrvärme i ett flerbostadshus, är det viktigaste att den fasta avgiften på elavtalet är så låg som möjligt (detta kan verka självklart, men i vissa fall är en låg fast avgift inte fördelaktig).
Ofta ligger den fasta avgiften för elavtal på cirka 30–70 SEK per månad. Detta motsvarar cirka 400–800 SEK per år.
Eftersom elförbrukningen i ettor är låg, kan elförbrukningen kosta bara 600–1 100 SEK per år. Om man till detta lägger till exempelvis en fast avgift på 800 SEK, måste du betala mer i “onödig” fast avgift än för själva förbrukningen.
Det är som att betala mer för att låna bensinpumpen än för själva bensinen… Det är inte vettigt. Därför bör du skaffa ett elavtal med så låg fast avgift som möjligt—även om förbrukningspriset verkar högt.
Uppvärmning ökar kostnaderna
Även om en etta ofta förbrukar bara 100 – 200 kWh per månad, kan siffran lätt fördubblas i vissa fall.
Om du till exempel bor i en 30 kvadratmeter stor etta med en rumskamrat, och ni har bastu och golvvärme, fördubblas elförbrukningen.
Grön el produceras med hjälp av bioenergi, vattenkraft och vindkraft.
Många elbolag, som till exempel Nordic Green Energy, erbjuder grön el. Om du väljer grön el, betyder det att den el du köper är 100% producerad med förnybar energi.
Grön el är ett bra sätt att göra en liten insats för miljön.
Vad är grön el?
Grön el innebär elektricitet som produceras från förnybara källor. Exempel på dessa källor är vind, sol, vatten och biomassa.
Dessutom finns det andra, mer ovanliga energikällor som luftvärme, jordvärme och havsenergi.
För att el ska kunna kallas grön måste den ha ett ursprungsgaranti. Detta garanterar att elen verkligen är producerad med förnybar energi. I Finland finns en lag som säkerställer elektricitetens ursprung och att den följer EU-regler. Energimyndigheten övervakar att ursprungsgarantierna är i ordning.
Ursprungsgarantier är i grunden certifikat som visar att elen kommer från en förnybar källa. I Finland motsvarar en megawattimme en ursprungsgaranti.
Energimyndigheten ser till att en producent av förnybar energi säljer exakt den mängd el som produceras grönt.
På så sätt kan vi vara säkra på att den gröna elen verkligen är förnybar. Både elproducenten och konsumenten vet den verkliga källan till elen.
Varför ska man välja grön el?
Med grön el kan du snabbt och enkelt påverka klimatförändringarna.
Genom att byta till ekologisk el kan du minska ditt eget koldioxidavtryck och bidra till att bromsa klimatförändringarna.
När efterfrågan på förnybar energi växer, ökar produktionen. Detta bidrar till att minska koldioxidutsläpp och främjar hållbar energiproduktion.
Hur skaffar man grön el?
Det finns flera elavtal för grön el. Fler och fler elbolag vill göra miljöinsatser och stödja produktionsmetoder som följer miljövärderingar.
De bästa miljöavtalen för el kan du hitta här med hjälp av följande instruktioner:
Öppna den gratis elprisjämförelseappen.
Klicka på “Välj produktionssätt” som visas enligt bilden nedan.
Välj “Endast förnybara energikällor”. Detta filtrerar fram de gröna elavtalen.
Välj det avtal som passar dig bäst från den lista som visas.
Hur produceras grön el?
Det finns många olika metoder för att producera grön el. De mest centrala för tillfället är vattenkraft, solenergi, bioenergi och vindkraft. Dessa står för en stor del av den gröna elproduktionen i Finland.
Läs mer om elproduktion i Finland.
Låt oss gå igenom de viktigaste formerna av grön energi.
Vattenkraft är den äldsta och mest betydande förnybara källan till elektricitet i Finland. Landets topografiska skillnader gör det möjligt att producera elektricitet från vatten. Ofta har vattenkraftverk byggts vid forsar, där vattenkraft omvandlas till elektricitet. Vattenkraftverkens kapacitet varierar i Finland, från 1 megawatt till hela 170 megawatt.
Solenergi innebär att man utnyttjar solens strålning för att producera energi. Genom solpaneler produceras elektricitet, medan solfångare samlar in termisk energi, till exempel för uppvärmning av vatten. Priserna på solpaneler har sjunkit på senare tid, vilket gör att de har blivit ekonomiskt mer attraktiva.
Bioenergi hänvisar till trä, biogas och biologiskt nedbrytbara återvinningsmaterial. Dessa kan användas i olika former, till exempel som vätskor eller gas. Biomassan kommer från olika källor som skogar, fält, jordbruk eller till och med industriavfall.
Vindkraft omvandlar vindens rörelseenergi till elektricitet via turbiner. Utvecklingen av vindkraft i Finland har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Vindkraftverk producerar elektricitet när vindhastigheten ligger mellan 3–25 meter per sekund.
Var produceras grön el?
I Finland sker vindkraftproduktionen huvudsakligen längs västkusten, särskilt i Österbotten. Så mycket som 37% av alla vindkraftverk finns i detta område.
I Östra Finland finns inga vindkraftverk på grund av Försvarsmaktens radarstationer.
Vattenkraft produceras runt om i Finland, tack vare floderna, förutsatt att topografiska skillnader är tillräckligt stora. Det finns ungefär 250 vattenkraftverk i Finland, varav många är gamla och inga större investeringar i nya verk är planerade.
Bioenergi kan produceras nästan var som helst i Finland, eftersom produktionen inte är beroende av naturliga fenomen som höjdskillnader eller vindstyrkor längs kusten.
Andelen solenergi står fortfarande för mindre än en procent av Finlands elproduktion. Detta kan förändras avsevärt i framtiden när teknologier och insamlingsmekanismer utvecklas. Solenergiens produktion kommer att växa betydligt i Finland på kort sikt.
Hur mycket kostar grön el?
Priset på grön el beror främst på väderförhållanden, energiproduktionsstrukturer och marknadssituationer.
För konsumenten är grön el inte avsevärt dyrare än “normal el”.
Till exempel, för en hyresgäst som använder 2 000 kWh el per år, är skillnaden i pris för grön el endast 5 SEK per år.
Sveriges elnät klarar för närvarande att möta det ökade elbehovet, även under kalla vintermånader. Detta tack vare kraftverk och energi som importeras från andra nordiska länder.
Framtida utmaningar för energiförsörjning
I framtiden kan förändringar i energisystemet och beroendet av fossila bränslen utgöra en utmaning för elens tillgång. Sverige förbereder sig för sådana situationer genom beredskapsåtgärder som garanterar produktion och distribution av el (och fjärrvärme) även under exceptionella förhållanden.
Elens tillgång i Sverige
När Sverige upplever en kall vinter, leder det till en betydande ökning av elförbrukningen.
Detta beror på det ökade behovet av uppvärmning i hemmen, där man använder uppvärmningsapparater och värmepumpar.
Varför lagrar vi inte el för framtida behov?
Svaret på denna fråga är själva kärnan i problemet. El kan nämligen inte lagras. Den måste användas direkt.
Lagringsmekanismer (som energieffektiva batterier) utvecklas ständigt, men än så länge måste elproduktionen vara kontinuerlig för att elen ska kunna användas.
Vad händer om elproduktionen inte räcker till?
Det väcker viktiga frågor:
Vad om vinden mojnar, temperaturen sjunker och elproduktionen når sina yttersta gränser?
Vad om efterfrågan överstiger tillgången?
Och vad om det uppstår fel i elnätet?
För tillfället kan Sverige möta denna ökade efterfrågan med hjälp av tillräcklig produktion från kraftverk och energi från andra nordiska länder.
Beredskapsåtgärder för elförsörjning
Men i framtiden kan förändringar i energikällor, som minskad användning av fossila bränslen och eventuella störningar i energiförsörjningen, utgöra en utmaning för tillgången till el.
Sverige förbereder sig för sådana situationer genom beredskapsåtgärder som garanterar produktion, överföring och distribution av el och fjärrvärme under exceptionella förhållanden. Dessa åtgärder inkluderar bland annat reservkraftverk och bränslelagring, som säkerställer elförsörjningen vid störningar.
Vad är beredskap?
Funktionaliteten hos elnätet är avgörande för samhället.
Samfundet skulle helt enkelt inte klara av att elektriciteten plötsligt tog slut. Det finns många industrier och situationer där ett elbortfall skulle vara katastrofalt. Exempel på detta är operationssalar och trafikljus.
För sådana katastrofsituationer finns det beredskapsåtgärder för att säkerställa elens tillgång i alla lägen.
Beredskapsåtgärderna säkerställer:
Elproduktion
Produktion av fjärrvärme
Elöverföring
Eldistribution
Hela landets energisystem är därför skyddat av beredskapsåtgärder.
Dessa åtgärder ser till att vardagslivet fungerar utan störningar även vid nödsituationer.
Beredskapsåtgärdernas komponenter
Beredskapsåtgärderna inkluderar mångsidiga energikällor, reservkraftverk som kan starta vid störningar samt tillräckliga bränslelagring för att producera el vid nödsituationer.
Beredskapscentret planerar och förbereder sig för undantagstillstånd i samarbete med den privata sektorn. Beredskapen tar även hänsyn till de utmaningar som övergången till förnybar energi kan medföra.
Varje elanvändare bidrar till finansieringen av beredskapen genom att betala sin elräkning, som inkluderar en liten avgift för beredskap.
Vid spotpris på el bestäms elpriserna på elbörsen, där elproducenter och köpare möts.
Men hur är det möjligt att elpriserna på elbörsen kan vara negativa?
Negativa elpriser – Hur fungerar det?
Till exempel i november 2023 var elpriset -0,56 SEK/kWh. Det innebar att man faktiskt tjänade pengar genom att förbruka el.
Hur kan elpriserna bli negativa?
Elpriset blir negativt om produktionen är större än förbrukningen.
Eftersom el inte kan lagras någonstans, måste den användas direkt efter att den producerats. Därför kan det uppstå situationer där mer el produceras än vad som används. Detta kan leda till att elpriserna går under noll, vilket resulterar i negativa priser.
Självklart kan elpriserna ibland vara negativa bara på grund av en knapptryckarfel. Detta är dock mycket ovanligt.
Kan man tjäna pengar på att slösa?
Även om elpriserna kan vara negativa under en kort period, är det totala elpriset för konsumenten, efter skatter och distributionskostnader, aldrig negativt på detaljistmarknaden.
Det innebär att serviceavgifter, skatter och andra tilläggskostnader gör att priserna alltid är positiva. Men om elpriset är -0,56 SEK/kWh kan det ändå hjälpa till att minska elräkningen.
Jag pratade själv i telefon med en man som berättade att han fick hela sin elräkning för november minus tack vare -0,56 SEK/kWh.
Optimering av elförbrukningen
Men faktum är att man kan göra besparingar genom att förbruka el under de billigaste tiderna. Detta gäller naturligtvis endast för dem som har ett elavtal med spotpris.
För de med fast elavtal spelar det ingen roll när på dygnet elen används.
Jämför elpriser
När vi pratar om elpriser, är det en bra idé att använda vårt omfattande verktyg för att jämföra priser och hitta det bästa elavtalet.
Tips för att spara på elen
Här är några tips för att spara på elen.
Även om priset är negativt kommer det inte att vara så för länge. Därför är det klokt att lära sig hur man optimerar elpriserna för sitt hushåll.
Belysning:
Byt ut traditionella glödlampor mot mer energieffektiva LED-lampor. De förbrukar mindre energi och har längre livslängd.
Elektronik:
Stäng av elektroniska apparater, som datorer och TV-apparater, när du inte använder dem. Även “standby-läge” kan använda energi.
Hushållsapparater:
Håll kylskåp och frysar fyllda, men inte för fulla. Detta hjälper apparaterna att fungera mer effektivt. Rengör också regelbundet dammet bakom dem så att de fungerar optimalt.
Uppvärmning:
Håll ditt hem isolerat så att värme inte läcker ut. Undvik också onödig uppvärmning; sänk temperaturen när du lämnar hemmet.
Vatten:
Använd energieffektiva duschar och kranar, och undvik långa bad. Tvätta kläder i kallt vatten när det är möjligt.
Kök:
Använd mikrovågsugn för att värma små portioner istället för att använda ugnen. När du kokar vatten, koka endast den mängd du behöver.
Laddare:
Koppla ur laddare från eluttaget när du inte laddar enheter. Även om en laddare inte laddar något, kan den ändå dra lite ström.
Kylning:
Använd luftkonditionering endast när det verkligen behövs. Använd fläktar och håll fönstren öppna för att kyla ner hemmet naturligt.
Investera i nya apparater:
Gamla hushållsapparater och enheter kan vara stora energitjuvar. Investera i energieffektiva modeller när dina gamla enheter behöver ersättas.
Det typiska elpriset är 0,50-1,00 SEK/kWh. Till exempel var det genomsnittliga elpriset under 2023 cirka 0,78 SEK/kWh.
Detta beror såklart på året. Till exempel under energi krisen 2022 var elpriserna hela tiden nära 2,24 SEK/kWh på NordPool.
Det är också viktigt att tänka på överföringsavgifter. I vissa områden kan elräkningen för en etta vara så låg som några få kronor per månad, men på grund av obligatoriska överföringsavgifter kan den stiga till ett tiotal kronor.
⚡ VÄLJ DET BILLIGASTE ELPRISER ⚡ Jämför Sveriges billigaste elavtal på sekunder.
JÄMFÖR El är dyrast på vintern Ibland kan elpriserna på kalla vinterdagar vara upp till flera gånger högre än det typiska priset (prispeak). Till exempel den 5 januari 2024 var elpriset över 2,24 SEK/kWh, vilket är 20-30 gånger högre än det vanliga priset.
Annars är elpriserna generellt sett mycket högre på vintern än under sommarmånaderna på grund av uppvärmningskostnader.
I bilden nedan kan man se hur elpriserna varierade under 2023. Bilden visar månadsgenomsnittet för elpriserna.
Det typiska elpriset varierar månadsvis Under sommaren 2023 var elpriserna nästan hälften så låga som under de kallaste vintermånaderna.
Letar du efter information om hur elpriset kommer att utvecklas i framtiden och stötte på termen eltermin (eller någon av dess varianter)? Då har du kommit rätt!
Elterminer är derivatkontrakt där en part åtar sig att sälja en viss mängd el till en annan part vid en bestämd tidpunkt i framtiden. Försäljningspriset fastställs vid kontraktets ingående.
Priserna på elterminer ger en bra uppskattning av framtida spotpriser på el.
Om du vill ha en mer detaljerad förklaring, fortsätt läsa! I denna artikel går jag igenom exakt vad denna term innebär.
När vi ändå talar om elpriser – passa på att jämföra elavtal med vårt omfattande jämförelseverktyg och se om du kan spara på din elräkning. Jämförelsen tar bara några sekunder. Ange din uppskattade årsförbrukning och klicka på “Jämför elavtal”!
Terminer i allmänhet
Terminer är en typ av derivatkontrakt. Derivat är finansiella instrument vars värde är baserat på en underliggande tillgång, såsom en aktie eller en råvara (exempelvis olja eller el). De är avtal där en framtida affär fastställs.
Exempel
Ett företag som säljer el till konsumenter har ingått elavtal med ett fast pris på 10 cent/kWh. Företaget beräknar att dess kunder kommer att använda cirka 10 000 kWh el den 20 december.
För att skydda sig mot risken för prisfluktuationer på spotmarknaden ingår företaget ett terminskontrakt med en elproducent. I detta kontrakt fastställs att företaget kommer att köpa 10 000 kWh el till ett pris av 9 cent/kWh den 20 december.
På detta sätt kan företaget skydda sig mot risken för stigande elpriser på elbörsen, medan elproducenten i sin tur skyddar sig mot risken för fallande priser.
I praktiken köper elförsäljare dessa terminer för att täcka sina kunders uppskattade elförbrukning under avtalsperioden. Elavtalens pris bildas genom att addera försäljarens marginal och grundavgift till terminernas pris.
Skillnaden mellan terminer och optioner
Derivat delas ofta in i två huvudtyper: terminer och optioner. Skillnaden ligger i bindningen av avtalet:
Terminskontrakt innebär att båda parter förbinder sig att genomföra affären enligt villkoren.
Optionskontrakt innebär att endast säljaren ger ett bindande löfte, medan köparen kan välja att genomföra affären eller avstå.
Eftersom både köparen och säljaren är bundna till avtalet är en termin per definition en typ av terminskontrakt. En futurerad termin är en sådan termin som är föremål för offentlig handel.
Ett terminskontrakt fastställer alltid följande:
Den underliggande tillgången som kontraktet gäller
Mängden av den underliggande tillgången
Utförandedatumet, då affären genomförs
Priset på terminskontraktet, det vill säga det överenskomna priset
Leveransvillkor, det vill säga om affären genomförs fysiskt eller finansiellt
Fysisk vs. finansiell avräkning
Ett terminskontrakt kan avvecklas på två sätt:
Fysisk leverans: Säljaren levererar den avtalade mängden av den underliggande tillgången till köparen vid utförandet, och köparen betalar det överenskomna priset.
Finansiell avräkning: Inget fysiskt utbyte sker. Istället betalar den förlorande parten kontraktets värde till den vinnande parten vid utförandet.
Vid ingåendet av ett terminskontrakt är dess initiala värde alltid noll, vilket innebär att ingen av parterna betalar något vid avtalets ingående. När priset på den underliggande tillgången sedan förändras skapas ett marknadsvärde för kontraktet.
Exempel
I vårt tidigare exempel avtalades ett terminskontrakt för 10 000 kWh el till 9 cent/kWh.
Om spotpriset på el vid utförandet skulle vara 11 cent/kWh skulle kontraktets värde vara: 10 000 kWh * (11 cent/kWh – 9 cent/kWh) = 200 €
Om kontraktet avvecklas finansiellt skulle elproducenten betala 200 € till elförsäljaren.
Varför används elterminer?
Det finns två huvudsakliga anledningar till att elterminer (och andra derivat) används:
Riskhantering – Företag säkrar sig mot framtida prisförändringar, precis som i våra tidigare exempel.
Spekulativa investeringar – Investerare kan försöka förutsäga marknadsrörelser för att göra vinst, till exempel genom att köpa säljoptioner om de tror att en aktiekurs kommer att falla.
Elterminer, handelsplatser och påverkan
Elterminer är terminer där den underliggande tillgången är elenergi. De handlas på terminsmarknaden hos NASDAQ Commodities. Dessa kontrakt fastställer ett fast elpris för en fördefinierad tidsperiod, exempelvis en månad, ett kvartal eller flera år.
Priset på terminskontrakt bestäms av marknadens förväntningar på det genomsnittliga spotpriset för den aktuella perioden. Faktorer som påverkar dessa förväntningar inkluderar:
Väderprognoser
Tillgänglighet av olika energikällor (t.ex. kärnkraft)
Geopolitiska händelser och pågående konflikter
Elterminer påverkar också elpriserna, men sambandet är komplext. Spekulation om framtida priser kan både öka och minska prisnivåerna. Samtidigt kan terminer stabilisera marknaden genom att minska prisfluktuationer.
Eftersom terminskontrakt för el försöker ge en så korrekt prognos som möjligt och dessutom påverkar priserna i sig, kan deras priser ge en indikation på framtida spotpriser.
För en vanlig elkonsument som inte handlar på NASDAQ Commodities är detta den mest praktiska aspekten av elterminer – de kan användas som en prognos för framtida elpriser.
