Category: Elinformation

Kostnaden för att ladda en elbil varierar beroende på var laddningen sker.

Hemmarladdning är oftast den billigaste, eftersom den kostar lika mycket som övrig hushållsel. Till exempel, vid ett typiskt elpris på 0,075 SEK/kWh kostar det att ladda ett 50 kWh-batteri cirka 9,80 SEK (förutsatt att överföringsavgiften är 1,12 SEK/kWh).

Däremot är priserna på offentliga laddstationer högre, typiskt mellan 2,24–5,40 SEK/kWh. I det här fallet skulle det kosta mellan 11,10–27,00 SEK att ladda det tidigare nämnda batteriet.

Storleken på elbilens batteri påverkar också laddkostnaden. Till exempel kostar det att ladda ett 60 kWh-batteri vid ett pris på 2,24 SEK/kWh 13,40 SEK.

Snabbladdning är det snabbaste men samtidigt dyraste alternativet. Priserna för snabbladdning kan vara så höga som 6,05 SEK/kWh. Vissa företag erbjuder gratis laddning, men antalet gratis laddstationer har minskat.

Exempel på laddning av elbil

En elbils energiåtgång ligger vanligtvis på 15–25 kWh per 100 km.

Om ett 50 kWh-batteri laddas hemma (till priset 1,12 SEK/kWh) och bilen förbrukar 20 kWh/100 km, räcker ett fulladdat batteri till 250 km och varje kilometer kostar 0,02 SEK.

De årliga kostnaderna för en genomsnittlig svensk som kör 14 000 km per år blir ungefär 280 SEK, och kostnaderna kan sänkas genom att ladda under billigare tider.

Om du till exempel har ett elbörsavtal, kan det vara bra att ladda bilen under dygnets billigaste elpristider.

Timpris för elbörsel
Elpriser just nu
När vi ändå pratar om elavtal, kan det vara värt att kolla in de billigaste avtalen här:

Jämförelse med diesel eller bensin
Låt oss jämföra elbilens elförbrukning med bränsleförbrukningen för en bensin- eller dieselbil.

Exempel: En person som kör 50 km per dag.

Elbil 50 km/dag

Årlig körsträcka: 50 km x 365 dagar = 18 250 km
Energiförbrukning: 20 kWh/100 km
Årlig elförbrukning: 3 650 kWh

Bensin- eller dieselbil 50 km/dag

Antag att en bensin- eller dieselbil förbrukar i genomsnitt 6 liter per 100 km.

Bränsleförbrukning: 6 l/100 km
Årlig bränsleförbrukning: (18 250 km / 100) x 6 l = 1 095 liter

Kostnadsjämförelse 50 km/dag

Antag att elpriset är 1,12 SEK/kWh och bensin/dieselpriset är 19,50 SEK/liter. Dessutom antas att överföringsavgiften för el är 1,12 SEK/kWh, vilket ger ett elpris på 2,24 SEK/kWh.

Elbilens årliga kostnad: 3 650 kWh x 2,24 SEK/kWh = 8 184 SEK
Bensin-/dieselbilens årliga kostnad: 1 095 l x 19,50 SEK/l = 21 377,50 SEK

Elbilens användarkostnader är alltså lägre än för en bensin- eller dieselbil vid typiska elpriser.

Kom ihåg att bränsle- och elpriser (och överföringsavgifter) varierar beroende på plats och tid, så denna beräkning är en uppskattning. Eftersom skillnaden bara är ungefär dubbelt så stor i det tidigare exemplet kan det ibland vara så att bensin är mycket billigare än el, särskilt på vintern när elbörspriserna stiger.

Hur lång tid tar det att ladda en elbil?

Laddningstiden för en elbil beror på batteriets storlek och laddstationens effekt.

Till exempel tar det cirka fyra timmar att ladda ett 40 kWh-batteri med en 11 kW-laddare, medan det med en 3,6 kW-laddare tar cirka 11 timmar.

Vid snabbladdningsstationer används mycket högre effekter än vid vanliga laddstationer. Där kan man ofta få tillräckligt med energi för längre resor på en halvtimmes paus.

Numera finns fler snabbladdare, och batterierna blir bättre. Därför är det möjligt att göra längre resor också.

Tänk på att batterierna oftast inte laddas från helt tomma, eftersom det vanligtvis finns en viss laddning kvar. Att ladda fullt kan också vara onödigt om den kommande resan inte är lång, och du kan ladda upp fullt hemma senare.

Hur laddas elbilar?

Elbilar kan laddas via en vanlig väggkontakt hemma, med trefasström eller genom att använda snabbladdare.

Oftast laddas elbilar hemma på natten.

Fasta offentliga laddstationer finns i köpcentra och parkeringshus.

Laddstationernas brist är en utmaning, särskilt för dem som bor i bostadsrättsföreningar, men situationen förbättras allt eftersom elbilar blir vanligare.

De som bor i egnahemshus kan installera en laddstation hemma, och en sådan installation kostar vanligtvis mellan 5 600–22 400 SEK.

Det offentliga laddnätverket växer, och till exempel bensinstationer och köpcentra erbjuder snabbladdstationer som laddar batteriet snabbt.

Priserna för laddplatser varierar, och ibland kan du hitta gratisalternativ. Bostadsrättsföreningar kan få stöd för att förbättra laddmöjligheterna, och för att installera fler laddstationer krävs beslut från fastighetsägaren.

Mängden elektricitet som en bergvärmepump förbrukar beror på flera faktorer, inklusive husets storlek, isolering och värmebehov. Generellt sett kan en bergvärmepump producera 3–4 kWh värmeenergi för varje förbrukad kWh el. Detta innebär att energin som produceras med bergvärme är 3–4 gånger billigare än direktverkande elvärme.

Erfarenheter av bergvärmens elförbrukning

Här är några exempel på årlig elförbrukning från olika hushåll med bergvärme:

• Hus på 160 m², 1½-plan: Årlig elförbrukning cirka 11 000 kWh, inklusive uppvärmning och hushållsel. Dessutom används cirka 5–6 m³ ved per år.
• Hus på 200 m²: Årlig elförbrukning cirka 13 000 kWh. Bergvärmepump med borrhål på 168 m. Uppvärmning och varmvatten kostar cirka 280 kr/månad.
• Hus på 160 m² + 45 m² separat byggnad: Årlig elförbrukning 10 500 kWh med elvärme. Cirka 5–6 m³ ved används under vintern.
• Hus på 230 m² nära polcirkeln: Årlig elförbrukning med bergvärme 15 000 kWh. En ackumulerande kamin används en gång i veckan.
• Hus på 200 m², familj med 5 personer: Endast hushållsel (utan uppvärmning) cirka 9 000 kWh per år.

Dessa exempel ger en uppfattning om vad bergvärme kan innebära för elförbrukningen i ditt eget hushåll. För en mer exakt uppskattning kan du beräkna din nuvarande elförbrukning för uppvärmning och dela den med 3 eller 4, beroende på bergvärmepumpens effektivitet. Om du exempelvis använder 20 000 kWh per år för uppvärmning, kan förbrukningen med ett vattenburet bergvärmesystem vara 20 000/4 = 5 000 kWh.

Bergvärmens funktion

Bergvärme utnyttjar den solenergi som lagras i marken. För att samla in denna energi borras ett djupt energihål där en kollektorslang cirkulerar en värmebärande vätska. Denna vätska absorberar värme från marken och transporterar den till värmepumpen, som omvandlar den till användbar värme för uppvärmning av byggnaden och tappvarmvatten.

Elförbrukning och kostnader

Även om bergvärmepumpen förbrukar el, är dess verkningsgrad betydande – upp till 300–400%. Det innebär att bergvärme kan använda endast en fjärdedel av den el som skulle krävas för direktverkande elvärme.

Besparingar med bergvärme

Övergång till bergvärme kan minska uppvärmningskostnaderna med upp till 60–80% årligen, vilket motsvarar flera tusen kronor per år. Installationen av ett bergvärmesystem innebär dock en initial investering. För en villa kan installationskostnaden lätt överstiga 112 200 kr. Denna investering återbetalar sig genom minskade energikostnader över tid.

Vanliga frågor

• Hur mycket el förbrukar bergvärme? Elförbrukningen beror på husets storlek, värmebehov och värmepumpens effektivitet. Generellt är verkningsgraden 1:3 eller 1:4, vilket innebär att bergvärme är cirka 3–4 gånger mer kostnadseffektivt än direktverkande elvärme. Om du normalt använder 20 000 kWh per år för uppvärmning, kan förbrukningen med bergvärme minska till cirka 5 000 kWh.
• Hur mycket kostar bergvärme per år? De årliga kostnaderna beror på elpriset och värmepumpens elförbrukning. Om bergvärmepumpens årliga elförbrukning är 5 000 kWh och elpriset är 0,9878 kr per kWh, blir årskostnaden cirka 4 939 kr (5 000 kWh x 0,9878 kr/kWh).

Ska du flytta? 🏠📦 Ingen fara – här är en komplett checklista för att göra flytten smidig och stressfri. Följ stegen och säkerställ att inget viktigt glöms bort! 🚚✅

Innan flytten (2–3 veckor i förväg)

• Ordna elavtal, internet och hemförsäkring.
• Gör en adressändring hos posten och uppdatera adressuppgifter hos viktiga parter.
• Säg upp din hyreslägenhet i god tid.
• Informera barnens skola och dagis samt uppdatera eventuella bidragsansökningar.
• Jämför flyttjänster och skaffa nödvändigt emballagematerial.

En vecka före flytten

• Börja städningen av bostaden.
• Informera fastighetsförvaltaren om flytten och kontrollera att brandvarnarna fungerar.
• Packa först saker du inte använder dagligen och märk lådorna tydligt.

På flyttdagen

• Lasta flyttbilen noggrant och skydda golv samt hörn.
• Gör en noggrann slutstädning av den gamla bostaden.
• Lämna över nycklarna och se till att allt är i ordning i den nya bostaden.

Efter flytten

• Se till att din adress är uppdaterad i alla tjänster.
• Skaffa vid behov en boendeparkering.
• Kontrollera hemmets säkerhet (brandvarnare, halkskydd etc.).
• Lämna tillbaka flyttlådor och ordna inflyttningsfest!

En utomhuspool kan öka elförbrukningen avsevärt.

En aktiv användning av en utomhuspool kan därför märkas tydligt på elräkningen, både på månads- och årsbasis.

I det här inlägget berättar jag hur mycket el en utomhuspool faktiskt förbrukar.

Om du vill göra en mer heltäckande bedömning av ditt hushålls elförbrukning, är det värt att göra en mer detaljerad elförbrukningsberäkning här.

Elförbrukning för en utomhuspool

Genomsnittligt förbrukar en utomhuspool cirka 2000-4000 kWh per år.

Men hur mycket kostar detta egentligen?

Låt oss ta ett par exempel.

Vi använder en rapport från Summarum.

Elförbrukning

Om vi antar att elpriset är 3,7 öre/kWh, vilket är genomsnittet för den senaste månaden, skulle en utomhuspool då förbruka maximalt cirka:

(3,7 öre/kWh) x 4000 kWh x 1/100 = 148 €

Så användningskostnaden för en utomhuspool skulle vara cirka 100 € per år ungefär.

Men detta är en mycket grov uppskattning.

Att minska elkonsumtionen är ett bra sätt att spara pengar. Uppvärmning av bostaden och varmvatten står för upp till 80% av elförbrukningen i ett eluppvärmt hem! Därefter kommer hushållseldoni, bastu, belysning och matlagning med betydligt mindre andelar.

Här är de viktigaste tipsen för att spara på elräkningen, i ungefärlig prioritetsordning:

1. Jämför elavtal

Att hitta ett billigare elavtal är ett enkelt sätt att spara pengar. Använd ett prisjämförelseverktyg för att snabbt hitta det bästa erbjudandet baserat på din årliga förbrukning.

2. Uppvärmning är den största elkonsumenten

Uppvärmning står för cirka hälften av hushållets energiförbrukning. Sänk temperaturen i rummen med 1°C kan minska uppvärmningskostnaderna med upp till 5%. En bekväm inomhustemperatur är 20–22°C, men i sovrummet kan det vara något svalare.

3. Spara på varmvatten

Varmvattenförbrukningen har stor inverkan på elräkningen. Korta duschar (5 minuter) och vattenbesparande kranar kan göra stor skillnad. Sänk temperaturen på varmvattensberedaren till 60°C för att spara energi.

4. Minska elektronikens elförbrukning

Stäng av elektronik i viloläge och använd energisnåla apparater. Energiklass A+++ är att föredra.

5. Bastun är en stor energikonsument

Bastun kan förbruka upp till 1000 kWh per år. Värm endast bastun när den ska användas och håll temperaturen på 70–80°C för att spara energi.

6. Spara på belysning

Byt till LED-lampor och släck ljus i rum där du inte vistas. Använd rörelsesensorer eller timer för att automatisera belysningen.

7. Spara energi i köket

Använd induktionshällar och utnyttja restvärmen från spisen och ugnen. Tvätta disken i fulla maskiner och välj energisnåla program.

8. Spara på tvätt och tork

Tvätta i fulla maskiner och välj lägre temperaturer (30–40°C). Torka kläder utomhus eller på torkställ när det är möjligt.

Att investera i ett solpanelsystem kräver noggranna beräkningar för att fastställa det antal paneler som bäst motsvarar dina behov.

Faktorer som påverkar detta inkluderar din årliga elförbrukning, husets geografiska läge och tillgänglig takyta.

För att få den mest exakta rekommendationen är det alltid bäst att konsultera en branschexpert. Denna artikel ger dock en omfattande genomgång av de viktigaste aspekterna att beakta vid val av antal solpaneler.

1. Fastställ din årliga elförbrukning

Din årliga elförbrukning kan du hitta på din elräkning eller genom att kontakta ditt elbolag.

Om du planerar att flytta eller förväntar dig förändringar i dina elvanor kan det vara klokt att uppskatta din framtida förbrukning. Detta hjälper dig att förstå vilken storlek på solcellssystem som är lämplig för ditt hushåll.

Det är viktigt att notera att solpaneler inte genererar el året runt, och utan energilagringslösningar kan överskottsenergi inte sparas för senare bruk. Därför behöver du, utöver solpaneler, även ett traditionellt elavtal för att säkerställa kontinuerlig elförsörjning.

En rekommenderad storlek på ett solcellssystem är att det täcker cirka 20–35% av din årliga elförbrukning. Till exempel, om din årliga förbrukning är 5 000 kWh, bör du överväga ett system som producerar mellan 1 000 och 1 750 kWh per år.

2. Beräkna antalet solpaneler du behöver

Den totala effekten av dina solpaneler beror på både antalet paneler och deras individuella effektklassificering.

Om du till exempel använder paneler med en effekt på 415 watt och din årliga elförbrukning är 7 000 kWh, skulle du behöva cirka 16 paneler för att täcka en del av ditt behov.

En expert kan hjälpa dig att exakt räkna ut hur många paneler som krävs baserat på din specifika förbrukning.

3. Beakta installationsplatsens krav

För att installera solpaneler krävs tillräckligt med fri yta på taket. Du måste också ta hänsyn till befintliga strukturer på taket, såsom snörasskydd eller skorstenar, som kan påverka installationen.

Panelernas effektivitet påverkas av deras placering och orientering i förhållande till solen, så det är viktigt att optimera deras vinkel och riktning. I vissa fall, om takets lutning eller orientering inte är idealisk, kan det vara mer fördelaktigt att installera panelerna på markställningar i trädgården.

Sydvända paneler är optimala, men installationer i öst- eller västlig riktning kan också övervägas för att producera solenergi från morgon till kväll.

Lönsamhet med solpaneler

När du bestämmer antalet solpaneler för ditt hem är det viktigt att ta hänsyn till vilken typ av uppvärmningssystem du har. Till exempel kräver ett hus med direktverkande elvärme vanligtvis fler solpaneler jämfört med ett hus som använder fjärrvärme, för att uppnå samma energibesparingar. I bostäder med fjärrvärme är elförbrukningen ofta så låg att det kan ta mycket lång tid för solpanelerna att betala av sig, om det ens sker.

Generellt sett kan solpaneler producera cirka 10–30% av elbehovet för en villa.

Det är fördelaktigt att dimensionera systemet så att majoriteten av den producerade energin används direkt i hushållet, eftersom detta balanserar investeringskostnaderna med de uppnådda besparingarna.

Även om det är möjligt att sälja överskottsel tillbaka till elnätet, kan intäkterna minska på grund av skatter och överföringsavgifter, vilket gör det mer lönsamt att använda den producerade elen själv.

Återbetalningstiden för ett solcellssystem är typiskt mellan 8 och 13 år, medan den tekniska livslängden kan vara upp till 30–40 år, vilket innebär betydande långsiktiga besparingar. Dessutom kan installationen av solpaneler öka fastighetens värde och möjliggöra försäljning av eventuellt överskott av producerad el.

När du beräknar systemets återbetalningstid är det viktigt att ta hänsyn till både panelernas livslängd och den mängd sparad energi de genererar.

Om du planerar att köpa ett solenergisystem är det värt att undersöka hur mycket energi solpaneler producerar i Sverige och hur lång tid det tar för investeringen att återbetala sig.

Beslutet att skaffa ett solpanelsystem kan baseras på många faktorer. De vanligaste orsakerna är ekologiska värderingar, önskan om att vara självförsörjande på energi eller förväntan om ekonomisk nytta, vilket typiskt är huvudmotivet.

När målet är ekonomisk nytta är det viktigt att bedöma hur stor denna nytta är i pengar och hur snabbt den uppnås.

I detta inlägg går jag igenom solpanelers avkastning i Sverige och bedömer återbetalningstiden.

Vad består solpanelers avkastning av?

Solpanelers avkastning påverkas av:

• Paneltyp
• Antal paneler
• Installationsriktning
• Lutningsvinkel
• Skuggning
• Väderförhållanden

I Sverige producerar en 400 W solpanel cirka 350–380 kWh per år.

Läs också: vad är egentligen kWh?

I en villa med 10–20 paneler, till exempel ett system med 15 paneler, produceras cirka 5 250–5 700 kWh per år.

Solpanelers avkastning i Sverige

Solpaneler är produktiva även under svenska förhållanden, trots långa och mörka vintrar. Man måste komma ihåg att somrarna är så långa att de kompenserar för den mörka vintern, och den årliga avkastningen är god, särskilt från april till september.

Sveriges svala klimat är utmärkt för solpanelers effektivitet. Panelerna fungerar helt enkelt bättre i svalt än i varmt klimat.

Även om Sverige sträcker sig långt norrut är panelernas avkastning god i hela landet. I södra Sverige är avkastningen något högre än i norra Sverige, men skillnaden är inte betydande.

Enligt Motiva är skillnaden i avkastning för ett 1 kWp solenergisystem cirka 100 kWh när man jämför södra och norra Sverige.

• I södra Sverige är avkastningen cirka 800–1 000 kWh
• I norra Sverige är den 700–900 kWh

Fungerar solpaneler på vintern?

I Sverige är elproduktionen från solpaneler under vintertid liten, till och med obefintlig.

Men från våren till hösten producerar solpaneler effektivt. Det är därför viktigt att fokusera på den årliga totalavkastningen och inte bara på en enskild årstid när man beräknar solpanelers nytta och deras återbetalningstid.

Återbetalningstid 10–12 år

Den ekonomiska nyttan av solpaneler visar sig som en besparing på köpt el. Dessutom kan man till och med tjäna pengar på solel genom att sälja överskottsproduktion till elnätet.

När dessa besparingar summerar till det ursprungliga investeringsbeloppet har solpanelsystemet återbetalat sig självt.

Det är svårt att förutsäga den exakta återbetalningstiden eftersom den, förutom panelerna, beror på det nödvändiga elavtalet och överföringspriset samt systemets produktionskapacitet.

Dessutom följer försäljningspriset för den el som produceras av panelerna Nord Pools timvisa pris.

Man kan dock grovt säga att ett väl dimensionerat solenergisystem återbetalar sig självt på 10–12 år (med nuvarande elpriser).

Dessutom förväntas systemet under sin livslängd ge cirka 2,5 gånger avkastning jämfört med den ursprungliga investeringen.

En fördel med solpaneler är de långa garantitiderna. Dessa garanterar systemets livslängd.

Eget behov ger störst lönsamhet När man bedömer solpanelers lönsamhet är det viktigt att tänka på rätt dimensionering av anläggningen. För att maximera den ekonomiska nyttan bör panelerna täcka cirka en tredjedel av hushållets elförbrukning.

Denna strategi möjliggör direkt användning av den el som produceras av panelerna i hemmet, vilket minskar mängden överskottsel som annars skulle säljas till elnätet.

Försäljning till nätet är i sig inte en dålig sak, men det uppstår små förluster på grund av elöverföringsavgifter och skatter. Av denna anledning är nyttan av solpaneler störst när elen kan användas direkt i hemmet.

Lönsamhet är summan av många faktorer

Att skaffa ett solenergisystem har indirekta ekonomiska fördelar, såsom en ökning av fastighetens värde. Även om denna värdeökning inte är direkt proportionell mot systemets kostnader är en energieffektiv och självförsörjande fastighet mer konkurrenskraftig på marknaden.

Solpaneler har vanligtvis lång garantitid. När återbetalningstiden för solpaneler är cirka 10–12 år producerar de därefter el till fastigheten i många år, till och med årtionden.

En diskmaskins elförbrukning är ungefär 0,5–1,6 kWh per tvätt.

Exempel: Om du diskar tre gånger i veckan, kommer kostnaden att bli cirka 60 SEK per år.

I det här blogginlägget går vi igenom hur mycket energi en diskmaskin faktiskt använder och hur du kan spara på elräkningen.

Psst! Har du inte koll på kWh? Här är en snabb sammanfattning av vad det betyder.

Faktorer som påverkar en diskmaskins elförbrukning

• Val av tvättprogram: Lägsta temperatur drar mindre elektricitet när det gäller att värma upp vattnet.
• Användningsfrekvens: En modern diskmaskin använder mellan 0,5–1,6 kWh per tvätt. Om du diskar fem gånger i veckan, kommer den årliga energiförbrukningen att vara mellan 156–312 kWh.

Det lönar sig alltså att välja ett smart tvättprogram och fylla diskmaskinen så full som möjligt.

Beräkningsexempel

Antag att diskmaskinen drar i genomsnitt 1 kWh per tvätt.

Om du använder den tre gånger i veckan, skulle den årliga förbrukningen vara:

1 kWh/tvätt * 3 tvättar/vecka * 52 veckor/år = 156 kWh/år.

Om elpriset är det typiska 40 öre/kWh, blir den årliga kostnaden:
156 kWh * 40 öre/kWh = 62,4 SEK.

Tips för att spara pengar

Här är några tips för att maximera elbesparingen vid användning av diskmaskinen.

• Välj ett kort program och låg temperatur om möjligt.
• Tidsinställ diskmaskinen att starta på natten när elen är billigare.
• Välj eco-programmet (om det finns) när elen är billig under längre perioder.
• Kom ihåg att tillsätta sköljmedel och salt i diskmaskinen för att säkerställa att den fungerar så effektivt som möjligt varje gång.