Faktorer som påverkar en diskmaskins elförbrukning
Val av tvättprogram: Lägsta temperatur drar mindre elektricitet när det gäller att värma upp vattnet.
Användningsfrekvens: En modern diskmaskin använder mellan 0,5–1,6 kWh per tvätt. Om du diskar fem gånger i veckan, kommer den årliga energiförbrukningen att vara mellan 156–312 kWh.
Det lönar sig alltså att välja ett smart tvättprogram och fylla diskmaskinen så full som möjligt.
Beräkningsexempel
Antag att diskmaskinen drar i genomsnitt 1 kWh per tvätt.
Om du använder den tre gånger i veckan, skulle den årliga förbrukningen vara:
Frysen storlek och modell: Större frysar drar ofta mer elektricitet än mindre modeller. Numera finns det dock många energieffektiva alternativ.
Placering: Frysen bör stå på en plats som inte utsätts för direkt solljus och inte är för nära värmekällor som ugn eller element.
Temperaturinställningar: Ju kallare frysen är inställd på, desto mer energi krävs.
Tätningslistens skick: Frysens dörrs tätningslist måste vara i gott skick för att hålla den kalla luften inuti. Gamla eller skadade tätningslister kan släppa ut kall luft, vilket leder till högre energiförbrukning.
Underhåll och rengöring: Avfrostning och rengöring av frysen förbättrar dess effektivitet och minskar elförbrukningen.
Frysen fyllnadsgrad: En full frys kan vara mer energieffektiv än en halvfull eftersom de kalla livsmedlen hjälper till att hålla temperaturen jämn. Det är dock viktigt att säkerställa att luftflödet inte blockeras, vilket kan minska effektiviteten.
Användartid: Frysens ålder kan påverka dess effektivitet.
Exempel på beräkning av elförbrukning
Låt oss anta att frysen drar 1 kWh per dygn.
Då skulle den årliga förbrukningen vara:
1 kWh/dag * 365 dagar = 365 kWh/år
Om elpriset är exempelvis 40 öre/kWh, skulle den årliga kostnaden bli:
365 kWh * 40 öre/kWh = 146 SEK
Observera att elpriser kan variera och detta kommer också påverka frysens kostnader.
Vad drar ett kylskåp?
Nu när vi har pratat om frysen, bör vi såklart också ta med kylskåpets elförbrukning!
Ett kylskåp drar vanligtvis mellan 0,3 och 0,9 kWh per dygn, vilket är avsevärt mindre än en frys eftersom kylskåpet är varmare än frysen.
Kylskåpets storlek och modell: Stora kylskåp och frysar tenderar att förbruka mer elektricitet än mindre modeller. Det är dock viktigt att notera att moderna kylskåp ofta är mer energieffektiva än äldre modeller.
Energieffektivitetsklass: Kylskåpets energieffektivitetsklass (t.ex. A++, A+++ osv.) ger en indikation på dess energieffektivitet. Ju högre klass, desto mindre energi förbrukar enheten vanligtvis.
Frekvensen av dörröppningar: Varje gång kylskåpsdörren öppnas släpps kall luft ut och rumstempererad luft släpps in. Detta gör att kylskåpet måste arbeta mer för att hålla innehållet kallt, vilket ökar elförbrukningen.
Plats: Kylskåpet bör placeras på en plats där det inte är direkt utsatt för solljus och inte för nära andra värmekällor, såsom ugnar eller element.
Temperaturinställningar: Ju kallare kylskåpet eller frysen är inställd, desto mer energi förbrukar den.
Dörrens tätning: Kylskåpets dörrtätning måste vara i gott skick för att hålla kall luft inuti. Gamla eller skadade tätningar kan släppa ut kall luft, vilket ökar elförbrukningen.
Underhåll och rengöring: Regelbundet avfrosta och rengöra kylskåp och frys förbättrar deras effektivitet och minskar elförbrukningen.
Fullt kylskåp och frys: Ett fullt kylskåp eller en full frys kan vara mer energieffektiv än en halvtom, eftersom kalla livsmedel hjälper till att hålla temperaturen stabil. Det är dock viktigt att se till att luftflödet inte blockeras, vilket kan minska effektiviteten.
Användningens längd: Kylskåpets ålder kan påverka dess effektivitet.
Exempel på beräkning av kostnaden för kylskåpets elförbrukning:
Anta att ett kylskåp förbrukar 0,6 kWh per dygn.
Då skulle förbrukningen per år vara:
0,6 kWh/dygn * 365 dagar = 219 kWh/år
Om elpriset är, låt säga, 40 öre/kWh, skulle den årliga kostnaden vara:
219 kWh * 40 öre/kWh = 87,6 SEK.
Elpriser kan dock variera stort, och detta påverkar även kylskåpets eller frysens elförbrukning.
Vad förbrukar en frys?
Nu när vi har pratat om kylskåpets förbrukning, är det också viktigt att tänka på frysen!
En frys förbrukar vanligtvis mellan 0,5-1,4 kWh per dygn, vilket är betydligt mer än ett kylskåp. Detta beror på att luften i frysen måste hållas kallare.
kWh, eller kilowattimme, är en enhet för att mäta mängden elektricitet som en apparat använder under en viss tid. Det anger hur mycket elektrisk energi en enhet har konsumerat, eller å andra sidan, hur mycket energi en elproducerande enhet, som en solpanel, har producerat.
Om du till exempel har en 1000-watt (det vill säga 1 kilowatt) elvärmare och håller den på i en timme, kommer den att förbruka en kilowattimme (1 kWh) elektricitet. Om samma värmare är påslagen i två timmar, kommer den att förbruka två kilowattimmar (2 kWh).
Den här artikeln hjälper till att förstå kilowattimmar med några praktiska exempel.
Vad är kilowattimme?
Kilowattimme (kWh) är en enhet som ofta används för att mäta elförbrukning. En kilowattimme motsvarar förbrukningen av 1000 watt elkraft under en timmes tid. Den här enheten ger ett enkelt sätt att fakturera för elektricitetens användning i bostäder, kommersiella och industriella miljöer.
Vanliga hushållsapparater, som lampor och hushållsapparater, förbrukar elektricitet som oftast mäts i kilowattimmar. Till exempel använder en 50-watts lampa som är påslagen i 20 timmar 1 kWh energi (50 W x 20h = 1000Wh eller 1kWh).
Att förstå kilowattimmar hjälper till att förstå vad som påverkar kostnaden på elräkningen. Elbolag fakturerar dig nämligen beroende på hur många kilowattimmar du konsumerar under en viss period (t.ex. per timme eller per månad).
Elpriser per kWh varierar beroende på område, leverantör och naturligtvis vilken typ av elavtal du har.
Hur mycket kostar 1 kWh elektricitet?
Före 2022 var elpriserna normalt omkring 0,5 SEK/kWh. Under 2022 varierade dock elbörspriserna kraftigt och genomsnittligt hamnade priset för året på ungefär 2,25 SEK/kWh.
I dagsläget kan elpriserna uppskattas till ungefär 0,5 – 1,7 SEK/kWh. Detta beror dock kraftigt på vilket elavtal du har.
Vid ett tidsbundet fast prisavtal förblir kilowattimmepriset samma under hela avtalsperioden. I ett rörligt elprisavtal varierar däremot elpriserna ständigt per timme, och de kan lätt tiodubblas inom samma dygn. El är vanligtvis billigare på natten, medan det är dyrare under rusningstid.
Observera att på din elräkning betalar du för mer än bara själva elförbrukningen. Du betalar också för en fast månadsavgift för elen, som inte är beroende av din förbrukning. Dessutom måste du betala för elöverföring till den lokala nätleverantören separat. Ofta är överföringsavgiften av samma storleksordning som själva energikostnaden.
Hur mycket är 1 kWh? Vad räcker en kilowattimme till?
När man jämför elavtal fokuserar man ofta (och med rätta) på elens energipris. Elpriser anges oftast i öre per kilowattimme (dvs. öre/kWh), men många av oss har inte en klar uppfattning om vad en kilowattimme egentligen betyder. När vi inte har en tydlig bild av detta, är det också svårt att förstå vad eldrift för olika apparater faktiskt kostar.
Nedan följer en lista på vanliga hushållsapparater och deras effekt på elräkningen.
Beräkningarna är baserade på ett elpris på 38,60 öre/kWh, vilket var det genomsnittliga elpriset 2024 i hela Sverige. Elöverföringsavgifter ingår inte i dessa beräkningar. Enheternas elförbrukning är uppskattad och kan variera beroende på apparatens specifikationer.
Användning
Förbrukning (kWh)
Hur många gånger räcker 1 kWh till?
Pris (SEK)
Koka kaffe
~0,16
6,25
0,062 SEK
Matlagning i ugn eller på spis
~2
0,5
0,77 SEK
Värmning av mat i mikrovågsugn (2 min)
~0,03
33,33
0,012 SEK
En timme tv-tittande
0,1 – 0,2
5 – 10
0,04 – 0,08 SEK
En timme spelande på datorn
0,3 – 0,8
1,25 – 3,33
0,12 – 0,31 SEK
En timme spelande på Playstation eller Xbox
0,1 – 0,2
5 – 10
0,04 – 0,08 SEK
Ladda mobiltelefon från tom till full
~0,02
50
0,008 SEK
Ladda elbil från tom till full
40 – 100
0,01 – 0,025
15 – 39 SEK
Två timmars bastubad
8 – 16
0,0625 – 0,125
3,1 – 6,2 SEK
Användning av hårtork (5 min)
~0,125
8
0,05 SEK
Även om elförbrukningen för enskilda apparater inte verkar vara stor, kan de tillsammans ha en betydande påverkan på den totala elräkningen.
För att spara pengar bör man börja med de faktorer som har störst påverkan och sedan gå vidare till de mindre. I eluppvärmda lägenheter har uppvärmningen den största påverkan på elräkningen.
Hur beräknas kilowattimmar?
Kilowattimmar (kWh) beräknas genom att multiplicera en enhets effektförbrukning (i kilowatt) med användningstiden (i timmar). Formeln för att beräkna kilowattimmar är:
Energi (kWh) = Effekt (kW) x Tid (timmar)
Exempel: Anta att du har en 100-watts glödlampa och vill beräkna dess energiförbrukning i kilowattimmar när den är påslagen i 10 timmar.
Först omvandlar du effektförbrukningen till kilowatt: 100 watt x 1 kW / 1000 watt = 0,1 kW
Använd sedan formeln för att beräkna energiförbrukningen: Energi (kWh) = 0,1 kW x 10 timmar = 1 kWh
Det vill säga, en 100-watts glödlampa som är påslagen i 10 timmar förbrukar 1 kilowattimme energi.
Om en enhets effekt varierar över tid blir beräkningen något mer komplicerad. Då måste den totala energiförbrukningen beräknas genom att summera de kortare perioderna där effekten är konstant.
Vad betyder kWh/annum?
Termen “kWh/annum” anger hur många kilowattimmar som används (eller produceras) under ett år.(“Annum” är latin och betyder “år”.)
Om du ser energiuttryck som anges i kWh/annum, visar det hur mycket energi som en enhet, system eller anläggning förbrukar eller producerar under ett år.
Vad betyder öre/kWh?
Termen “öre/kWh” betyder öre per kilowattimme. Detta är en enhet som används för att uttrycka elpriser.
När elpriset anges som “öre/kWh” betyder det hur många öre du debiteras för varje kilowattimme elektricitet du använder.
Till exempel, om elpriset är 12 öre/kWh och du använder 100 kWh elektricitet under en månad, kommer elpriset för månaden att vara: 12 öre/kWh x 100 kWh = 1200 öre = 12 SEK
Hur många watt är en kilowatt?
En kilowatt motsvarar 1000 watt. Prefixet “kilo-” betyder en tusen gånger större mängd, så en kilowatt är lika med 1000 watt.
Det handlar om exakt samma förkortningsmekanism för enheter som till exempel vid vikt. 1000 gram är 1 kg, det vill säga ett kilogram. Eller vid avstånd, där 1000 meter är 1 km. På samma sätt är 1000 W lika med 1 kW när det gäller effekt.
Hur skiljer sig kilowatt och kilowattimme?
Kilowatt (kW) och kilowattimme (kWh) är båda enheter som är relaterade till elektricitet, men de mäter olika saker.
Kilowatt är en enhet för effekt och mäter hur snabbt energi används eller produceras.
Kilowattimme är en enhet för energi och mäter hur mycket elektricitet som används över tid. En kilowattimme representerar förbrukningen av en kilowatts effekt under en timme.
Om en enhet på 1000 watt (dvs. 1 kW) är påslagen oavbrutet i en timme, kommer den att förbruka 1 kWh elektricitet. Om samma enhet är påslagen i en halvtimme, kommer den att förbruka 0,5 kWh elektricitet.
Kilowatt mäter alltså effekt, medan kilowattimme mäter energi, vilket är den totala elektricitet som förbrukas under en viss tidsperiod.
På ett sätt kan detta jämföras med en situation vi ofta stöter på i vardagen när vi pratar om hastighet och tillryggalagd sträcka. Hastigheten berättar hur fort vi går just nu, medan sträckan berättar hur långt vi har kommit. På samma sätt gäller för elektricitet: effekt (kW eller W) berättar hur snabbt energi produceras, medan energi (kWh) berättar hur mycket energi som producerats.
En etta förbrukar typiskt cirka 100-200 kWh el per månad.
Här är ett exempel på årsförbrukningen för en 25 kvadratmeter stor etta för en person.
En etta förbrukar cirka 1200 – 2500 kWh per år.
Antaganden: Lägenheten ligger i ett flerbostadshus, utan bastu och golvvärme.
Om man beräknar den ekonomiska kostnaden baserat på det genomsnittliga elpriset för 2023, motsvarar förbrukningen cirka 100 SEK per månad. Naturligtvis tillkommer överföringsavgifter och fasta avgifter.
Om din etta inte har fjärrvärme (vilket ofta är fallet), används el för uppvärmning, och då kan förbrukningen vara högre.
Du kan uppskatta din elförbrukning genom att granska dina tidigare elräkningar, eftersom de visar hur mycket el som faktiskt används.
Till exempel i villor är elförbrukningen nästan uteslutande uppvärmningskostnader. Dessa finns ofta inte i ettor, eftersom flerbostadshus har fjärrvärme.
Vilket elavtal passar för en etta?
Om du bor i en etta med fjärrvärme i ett flerbostadshus, är det viktigaste att den fasta avgiften på elavtalet är så låg som möjligt (detta kan verka självklart, men i vissa fall är en låg fast avgift inte fördelaktig).
Ofta ligger den fasta avgiften för elavtal på cirka 30–70 SEK per månad. Detta motsvarar cirka 400–800 SEK per år.
Eftersom elförbrukningen i ettor är låg, kan elförbrukningen kosta bara 600–1 100 SEK per år. Om man till detta lägger till exempelvis en fast avgift på 800 SEK, måste du betala mer i “onödig” fast avgift än för själva förbrukningen.
Det är som att betala mer för att låna bensinpumpen än för själva bensinen… Det är inte vettigt. Därför bör du skaffa ett elavtal med så låg fast avgift som möjligt—även om förbrukningspriset verkar högt.
Uppvärmning ökar kostnaderna
Även om en etta ofta förbrukar bara 100 – 200 kWh per månad, kan siffran lätt fördubblas i vissa fall.
Om du till exempel bor i en 30 kvadratmeter stor etta med en rumskamrat, och ni har bastu och golvvärme, fördubblas elförbrukningen.
Spotpriset på el är elens börs- eller marknadspris, som fastställs på råvarubörsen Nord Pool.
Priset bestäms genom handel och påverkas väsentligt av bland annat efterfrågan, utbud och begränsningar i elöverföringen.
Handeln sker alltid på day-ahead-marknaden, vilket innebär att priserna för nästa dag är tillgängliga redan dagen innan.
Handelsområdet omfattar stora delar av Europa, inklusive bland annat Norden. Detta möjliggör köp och försäljning av el över nationsgränserna, vilket i sin tur balanserar alla parters elsystem och skyddar mot de kraftigaste prisfluktuationerna.
Vilken betydelse har spotpriset?
Spotpriset är en väsentlig information för bland annat de som har ett elavtal med rörligt pris.
I ett sådant avtal, som blir allt vanligare, är det pris som konsumentkunden betalar för elen väsentligen knutet till spotpriset. Utöver detta tillkommer dock elbolagets marginal samt en månatlig grundavgift.
Konsumenter med rörligt elpris bör därför aktivt följa spotpriset och, om möjligt, anpassa sin förbrukning till de timmar då elen är billigare.
Spotpriset på el varierar timme för timme
Elpriset baseras alltid på det pris till vilket produktionsanläggningar säljer el vidare till elhandlare och industrin. Detta i sin tur beror bland annat på efterfrågan, utbud och begränsningar i elöverföringen.
Dygnsvisa prisvariationer är stora, särskilt på grund av oförutsägbarheten i produktionen av förnybar energi. Till exempel i Sverige finns redan en betydande mängd vindkraft, så vid blåsigt väder är el ofta billig. Å andra sidan kan det ibland vara vindstilla med mycket låg vindkraftsproduktion, vilket ofta gör elen dyrare (särskilt om efterfrågan samtidigt är hög).
Dessutom påverkas prisfluktuationerna av slumpmässig efterfrågan och andra väderförhållanden.
Elhandeln sker på Nord Pool, som är en gemensam råvarubörs för Norden och norra Europa. El är en av de råvaror som handlas på Nord Pool.
Elens börspris fastställs dagen innan klockan 13:00 för varje timme nästa dygn baserat på efterfrågan och utbud. Detta timpris kan du följa via olika applikationer, som till exempel denna.
Fiktiv prisvariation för el med rörligt pris
Spotpriset på el har ingen övre gräns och kan i princip variera fritt.
Ofta håller sig dock spotpriset inom rimliga gränser, omkring 20–200 öre/kWh. Ibland kan el till och med vara gratis om produktionen överstiger efterfrågan.
Vad påverkar spotpriset på el?
Spotpriset på el bestäms av hur mycket produktionsanläggningarna kan producera och hur stor efterfrågan på el är.
Om det finns mycket produktion tillgänglig, till exempel en blåsig och solig sommardag, och konsumtionen är låg på grund av varmt väder, kan el vara mycket billig.
Å andra sidan, om det är vindstilla, kallt och mörkt en vinterdag, är svenskarnas elkonsumtion på topp och produktionen av förnybar energi på ett minimum. Då kan spotpriset på el stiga högt.
Vem bör bry sig om spotpriset?
Spotpriset på el påverkar särskilt de konsumenter som har tecknat ett avtal med rörligt elpris. De med sådana avtal bör följa spotpriserna dagligen och optimera sin förbrukning utanför pristopparna om möjligt.
Solpaneler har spelat en viktig roll i revolutionen av förnybar energi. De erbjuder en miljövänlig och hållbar lösning på världens växande energibehov.
Men hur omvandlas egentligen solljus till elektricitet?
Här kommer en omfattande förklaring av hur solpaneler fungerar.
Hur solpaneler fungerar
Solpaneler består av små enheter som kallas solceller.
Solceller är oftast tillverkade av kisel, ett halvledarmaterial.
Halvledarmaterial är särskilt utformade för att omvandla ljus till elektricitet. När flera solceller sammankopplas kan de generera en elektrisk ström vid soligt väder.
Denna enkla beskrivning räcker för många, men i själva verket är solcellernas funktion mycket mer komplex än så.
Låt oss därför ta en djupare titt på teorin bakom processen.
Den fotoelektriska effekten skapar elektricitet
Ljusstrålar från solen består av fotoner, som färdas med ljusets hastighet och bär på mycket energi.
När en foton träffar en solcell i solpanelen kan den slå loss en elektron. Detta fenomen kallas den fotoelektriska effekten och skapar en elektrisk ström, det vill säga en rörelse av elektroner inom solcellen.
Här är en illustrativ bild av processen:
Men detta förklarar fortfarande inte hela fenomenet. Låt oss gå vidare och analysera materialet som används i solcellerna.
Halvledare i solceller
Materialet i en solcell är en noggrant utvald halvledare.
Faktum är att solceller använder två typer av halvledarmaterial: n-typ och p-typ.
N-typ (negativ) halvledare har elektroner som är löst bundna.
P-typ (positiv) halvledare innehåller tomma platser (hål) där elektroner vill röra sig.
När dessa två material kombineras skapas en laddningsfördelning vid gränsskiktet, vilket kallas en pn-övergång.
Vid denna övergång bildas en positiv laddning på n-sidan och en negativ laddning på p-sidan, vilket skapar ett elektriskt fält.
Elektroner från n-sidan vill röra sig mot p-sidan, men eftersom pn-övergången är stark, kan elektronerna inte hoppa direkt över. Den enklaste vägen är att röra sig genom en elektrisk ledning.
Här är en mer detaljerad illustration:
Med andra ord, p-typen av material “suger upp” elektronerna som frigörs av solljuset genom elektriska ledningar. Denna elektronrörelse skapar elektricitet, som kan användas för att exempelvis lysa upp ett hem.
Detta är en ganska bra förklaring av hur en solcell fungerar.
Man kan naturligtvis gå ännu djupare in i fysiken bakom detta.
Exempelvis är elektronerna i n-typen av material inte “lösa” i vanlig bemärkelse. De befinner sig i ett exciterat tillstånd i valensbandet och flyttas till ledningsbandet av en foton från solen.
Men detta går in på materialfysik och kvantmekanik, så vi lämnar det där.
Användningsområden för solpaneler
Solpaneler är mångsidiga och kan användas i en rad olika tillämpningar:
Hushåll: Privatpersoner kan installera solpaneler på taket eller marken för att minska elräkningen och sitt koldioxidavtryck.
Industri: I större skala används solpaneler inom industrin, till exempel i fabriksområden eller stora solenergiparker.
Avlägsna områden: På platser där det är svårt att bygga ut elnätet erbjuder solpaneler en hållbar och självförsörjande energilösning.
Framtidsutsikter
Solpanelsteknologin utvecklas kontinuerligt, och i framtiden kan vi förvänta oss ännu effektivare och billigare lösningar.
Innovativ forskning, som organiska solceller och perovskitsolceller, kan komma att förändra branschen ytterligare.
Sammanfattning
Solpaneler fungerar genom den fotoelektriska effekten. Solljusets fotoner frigör elektroner, som rör sig genom solcellen via halvledarmaterial och elektriska ledningar, vilket skapar en elektrisk ström.
