I teorin ja, men i praktiken nej.
Sveriges elnät klarar för närvarande att möta det ökade elbehovet, även under kalla vintermånader. Detta tack vare kraftverk och energi som importeras från andra nordiska länder.
Framtida utmaningar för energiförsörjning
I framtiden kan förändringar i energisystemet och beroendet av fossila bränslen utgöra en utmaning för elens tillgång. Sverige förbereder sig för sådana situationer genom beredskapsåtgärder som garanterar produktion och distribution av el (och fjärrvärme) även under exceptionella förhållanden.
Elens tillgång i Sverige
När Sverige upplever en kall vinter, leder det till en betydande ökning av elförbrukningen.
Detta beror på det ökade behovet av uppvärmning i hemmen, där man använder uppvärmningsapparater och värmepumpar.
Varför lagrar vi inte el för framtida behov?
Svaret på denna fråga är själva kärnan i problemet. El kan nämligen inte lagras. Den måste användas direkt.
Lagringsmekanismer (som energieffektiva batterier) utvecklas ständigt, men än så länge måste elproduktionen vara kontinuerlig för att elen ska kunna användas.
Vad händer om elproduktionen inte räcker till?
Det väcker viktiga frågor:
- Vad om vinden mojnar, temperaturen sjunker och elproduktionen når sina yttersta gränser?
- Vad om efterfrågan överstiger tillgången?
- Och vad om det uppstår fel i elnätet?
För tillfället kan Sverige möta denna ökade efterfrågan med hjälp av tillräcklig produktion från kraftverk och energi från andra nordiska länder.
Beredskapsåtgärder för elförsörjning
Men i framtiden kan förändringar i energikällor, som minskad användning av fossila bränslen och eventuella störningar i energiförsörjningen, utgöra en utmaning för tillgången till el.
Sverige förbereder sig för sådana situationer genom beredskapsåtgärder som garanterar produktion, överföring och distribution av el och fjärrvärme under exceptionella förhållanden. Dessa åtgärder inkluderar bland annat reservkraftverk och bränslelagring, som säkerställer elförsörjningen vid störningar.
Vad är beredskap?
Funktionaliteten hos elnätet är avgörande för samhället.
Samfundet skulle helt enkelt inte klara av att elektriciteten plötsligt tog slut. Det finns många industrier och situationer där ett elbortfall skulle vara katastrofalt. Exempel på detta är operationssalar och trafikljus.
För sådana katastrofsituationer finns det beredskapsåtgärder för att säkerställa elens tillgång i alla lägen.
Beredskapsåtgärderna säkerställer:
- Elproduktion
- Produktion av fjärrvärme
- Elöverföring
- Eldistribution
Hela landets energisystem är därför skyddat av beredskapsåtgärder.
Dessa åtgärder ser till att vardagslivet fungerar utan störningar även vid nödsituationer.
Beredskapsåtgärdernas komponenter
Beredskapsåtgärderna inkluderar mångsidiga energikällor, reservkraftverk som kan starta vid störningar samt tillräckliga bränslelagring för att producera el vid nödsituationer.
Beredskapscentret planerar och förbereder sig för undantagstillstånd i samarbete med den privata sektorn. Beredskapen tar även hänsyn till de utmaningar som övergången till förnybar energi kan medföra.
Varje elanvändare bidrar till finansieringen av beredskapen genom att betala sin elräkning, som inkluderar en liten avgift för beredskap.