Author: admin

Vid spotpris på el bestäms elpriserna på elbörsen, där elproducenter och köpare möts.

Men hur är det möjligt att elpriserna på elbörsen kan vara negativa?

Negativa elpriser – Hur fungerar det?

Till exempel i november 2023 var elpriset -0,56 SEK/kWh. Det innebar att man faktiskt tjänade pengar genom att förbruka el.

Hur kan elpriserna bli negativa?

Elpriset blir negativt om produktionen är större än förbrukningen.

Eftersom el inte kan lagras någonstans, måste den användas direkt efter att den producerats. Därför kan det uppstå situationer där mer el produceras än vad som används. Detta kan leda till att elpriserna går under noll, vilket resulterar i negativa priser.

Vanligtvis styrs överskottsproduktionen utomlands.

Kan negativa elpriser vara vanliga?

Självklart kan elpriserna ibland vara negativa bara på grund av en knapptryckarfel. Detta är dock mycket ovanligt.

Kan man tjäna pengar på att slösa?

Även om elpriserna kan vara negativa under en kort period, är det totala elpriset för konsumenten, efter skatter och distributionskostnader, aldrig negativt på detaljistmarknaden.

Det innebär att serviceavgifter, skatter och andra tilläggskostnader gör att priserna alltid är positiva. Men om elpriset är -0,56 SEK/kWh kan det ändå hjälpa till att minska elräkningen.

Jag pratade själv i telefon med en man som berättade att han fick hela sin elräkning för november minus tack vare -0,56 SEK/kWh.

Optimering av elförbrukningen

Men faktum är att man kan göra besparingar genom att förbruka el under de billigaste tiderna. Detta gäller naturligtvis endast för dem som har ett elavtal med spotpris.

För de med fast elavtal spelar det ingen roll när på dygnet elen används.

Jämför elpriser

När vi pratar om elpriser, är det en bra idé att använda vårt omfattande verktyg för att jämföra priser och hitta det bästa elavtalet.

Tips för att spara på elen

Här är några tips för att spara på elen.

Även om priset är negativt kommer det inte att vara så för länge. Därför är det klokt att lära sig hur man optimerar elpriserna för sitt hushåll.

Belysning:

Byt ut traditionella glödlampor mot mer energieffektiva LED-lampor. De förbrukar mindre energi och har längre livslängd.

Elektronik:

Stäng av elektroniska apparater, som datorer och TV-apparater, när du inte använder dem. Även “standby-läge” kan använda energi.

Hushållsapparater:

Håll kylskåp och frysar fyllda, men inte för fulla. Detta hjälper apparaterna att fungera mer effektivt. Rengör också regelbundet dammet bakom dem så att de fungerar optimalt.

Uppvärmning:

Håll ditt hem isolerat så att värme inte läcker ut. Undvik också onödig uppvärmning; sänk temperaturen när du lämnar hemmet.

Vatten:

Använd energieffektiva duschar och kranar, och undvik långa bad. Tvätta kläder i kallt vatten när det är möjligt.

Kök:

Använd mikrovågsugn för att värma små portioner istället för att använda ugnen. När du kokar vatten, koka endast den mängd du behöver.

Laddare:

Koppla ur laddare från eluttaget när du inte laddar enheter. Även om en laddare inte laddar något, kan den ändå dra lite ström.

Kylning:

Använd luftkonditionering endast när det verkligen behövs. Använd fläktar och håll fönstren öppna för att kyla ner hemmet naturligt.

Investera i nya apparater:

Gamla hushållsapparater och enheter kan vara stora energitjuvar. Investera i energieffektiva modeller när dina gamla enheter behöver ersättas.

Elnätets frekvens i Sverige är 50 Hz. Globalt är den vanligtvis antingen 50 Hz eller 60 Hz.

Exakt sett varierar nätets frekvens ständigt något beroende på konsumtion och produktion. Att upprätthålla frekvensen vid 50 Hz samt balansera elproduktionen och konsumtionen är mycket viktiga uppgifter för att säkerställa elnätets funktion.

Men vad innebär allt detta i praktiken?

Vad betyder egentligen frekvens?

För det första är hertz (Hz) en enhet för frekvens, vilket innebär antalet cykler per sekund. När du kopplar in en apparat i vägguttaget får du växelström med en frekvens på 50 Hz. Detta betyder att spänningen växlar från minimum till maximum och tillbaka 50 gånger per sekund.

Här är en graf som illustrerar detta:

(Graf på växelströmmen)

Den blå kurvan visar spänningsvariationerna i ett vanligt svenskt elnät. En enskild cykel (markerad med röd streckad linje) är 0,02 sekunder lång, vilket motsvarar en frekvens på 50 Hz. Det finns alltså 50 cykler på en sekund. Grafen visar också den effektiva spänningen (blå streckad linje), som i Sverige är 230 V. Spänningens toppvärde är däremot 325 V.

Varför har elnätet en frekvens?

Elnätet använder växelström istället för likström av flera skäl. En av de främsta anledningarna är att spänningen i växelström enkelt kan ändras med hjälp av en transformator. Detta är en stor fördel vid elöverföring, eftersom en högre spänning möjliggör lägre energiförluster och tunnare ledningar vid långa överföringssträckor. På så sätt blir det möjligt att ha stora kraftverk och ett nationellt eldistributionsnät.

Likströmsnät skulle däremot kräva mer komplexa system för att höja och sänka spänningen, alternativt en mycket lokal elproduktion.

Växelström möjliggör också användningen av enkla och effektiva kortslutningsmotorer. Dessutom genererar vanliga elgeneratorer naturligt växelström.

Även likström används i stor utsträckning, men sällan för elöverföring. Det finns dock undantag, såsom Fenno-Skan-sjökabeln mellan Sverige och Finland.

Dessa faktorer tillsammans förklarar varför elnätet använder växelström.

Varför just 50 Hz?

Den enkla förklaringen är att det är en standard som har beslutats gemensamt. Eftersom elsystem och apparater är konstruerade för att fungera vid denna frekvens, skulle det vara mycket svårt att ändra den nu.

Det finns dock en viktig aspekt att beakta: elnätets frekvens varierar ständigt. Om produktionen är högre än konsumtionen ökar frekvensen. Om konsumtionen däremot överstiger produktionen sjunker frekvensen.

Därför är det avgörande att balansera elproduktionen och konsumtionen för att säkerställa ett stabilt elnät i Sverige.

Hur regleras frekvensen?

Elnätets frekvens regleras genom att balansera produktionen och konsumtionen så exakt som möjligt.

Balansen är mycket viktig, eftersom el i dagsläget inte kan lagras i stor skala. Det innebär att all el du använder produceras i praktiken i samma ögonblick som du förbrukar den.

Det finns flera metoder för att balansera elnätet, och helheten är komplex.

I grunden försöker elmarknaden förutse konsumtionen så noggrant som möjligt i förväg, så att produktionen (och importen från utlandet) kan dimensioneras därefter. Detta kallas kapacitetshantering. Exempelvis är det tydligt att elförbrukningen är högre på dagen än på natten och att kalla vinterdagar kräver mer el för uppvärmning. Sådana faktorer kan elmarknaden förutse genom kapacitetshantering.

Eftersom prognoser aldrig är helt exakta upprätthåller Svenska kraftnät även en reglerkraftsmarknad och olika reserver för finjustering av nätfrekvensen på kortare tidsskalor. Denna finjustering kallas frekvensstyrning.

Varför påverkas nätfrekvensen av balansen mellan produktion och konsumtion?

Frekvensens variation kan förstås ur ett energiperspektiv. Kraftverkens generatorer producerar kontinuerligt elenergi till elnätet. Om konsumtionen är högre än produktionen måste den extra energin komma någonstans ifrån. I det här fallet kan den ses som att den kommer från generatorernas rörelseenergi.

I generatorerna omvandlas rörelseenergi till elektrisk energi. De har också en viss mängd lagrad rörelseenergi. När mer energi tas från nätet än vad som produceras, saktar generatorerna ner, vilket gör att nätets frekvens sjunker.

I motsatt situation, när generatorerna producerar mer energi än vad nätet förbrukar, används den överskottsenergin till att snabba upp generatorerna, vilket gör att frekvensen ökar.

En liknelse kan göras med cykling. Föreställ dig att du cyklar i jämn hastighet på en plan väg. Du omvandlar kemisk energi i kroppen till rörelseenergi. När du håller en jämn hastighet är de motverkande krafterna, såsom friktion och luftmotstånd (vilket i detta fall motsvarar elförbrukningen i nätet), i balans med kraften du trampar med (vilket motsvarar elproduktionen).

Om vinden plötsligt tilltar (dvs. förbrukningen ökar), börjar din hastighet att sjunka och pedalerna snurrar långsammare (frekvensen sjunker) – om du inte börjar trampa hårdare (dvs. ökar produktionen).

Elpriset varierar beroende på utbud och efterfrågan. På vintern är efterfrågan som högst och el som dyrast. På sommaren är el däremot billig och efterfrågan låg.

I det här inlägget går jag snabbt igenom de främsta orsakerna till prisvariationer och faktorer som påverkar pristoppar!

Uppvärmning driver upp elpriset på vintern

Uppvärmning är den största elförbrukaren. I en villa kan upp till 95 % av elförbrukningen bero på eluppvärmning.

Till exempel kan elförbrukningen i en 100 kvadratmeter stor villa med fyra personer ofta fördelas ungefär så här:

Uppvärmning står för största delen av elräkningen

Här utgår vi från att huset värms med el och att exempelvis bergvärme inte används.

Som du ser utgör uppvärmningen hela 95,8 % av elräkningen. Det är just detta som förklarar varför el är så dyr på vintern. Eluppvärmning kräver mycket energi, och när alla har värmen på max förbrukas enorma mängder el.

Detta leder till höga elpriser under kalla vinterdagar. Och det är också orsaken till extrema pristoppar, som den 5 januari 2024, då elpriset nådde 2,35 kr/kWh…

Självklart beror pristoppar inte enbart på uppvärmning.

Faktorer som låg produktion av sol-, vind- och vattenkraft eller driftstörningar/underhåll i kärnkraftverk kan också påverka. Om elproduktionen knappt räcker till för hela befolkningen, höjer kraftverken priset.

Sommarvärmen minskar elförbrukningen

Under varma sommarmånader behövs ofta ingen uppvärmning alls, vilket gör att elförbrukningen sjunker kraftigt. Då är elen billig i hela Sverige.

Detta syns också på elbörsen, där elpriserna generellt är låga på sommaren.

Faktum är att denna säsongsvariation även speglas i vissa elavtal. Det finns till exempel säsongsprisavtal, där elen är dyr under vardagar på vintern (1 november–31 mars kl. 07–22) och billig resten av året (1 april–31 oktober, dygnet runt).

Denna typ av säsongsavtal visar tydligt hur elpriset varierar beroende på årstid:

• På vintern är behovet av uppvärmning störst under de vakna timmarna, vilket gör el dyrast.
• På sommaren är elförbrukningen låg dygnet runt, vilket håller elpriset nere.

Säsongspris kan vara ett bra avtal om du kan styra din elförbrukning till natten, exempelvis i en villa med värmelagrande uppvärmning.

Observera: I Sverige fungerar elavtal något annorlunda än i Finland. Säsongsprisavtal är inte lika vanliga, men vissa elbolag erbjuder liknande lösningar med rörliga priser beroende på säsong och tid på dygnet.

Reglerkraft är en mekanism för elproduktion som säkerställer att det produceras exakt så mycket el som förbrukas.

Reglerkraft är också en väsentlig komponent vid eventuella störningar på elmarknaden.

Varför behövs mer reglerkraft?

I Finland samt i övriga Västeuropa och Norden förväntas behovet av reglerkraft öka inom en snar framtid.

Detta beror på att en stor del av den värmekraftsbaserade elproduktionen försvinner från marknaden. Då ökar nämligen andelen el från vind- och solenergi. Och dessa energikällor är varierande, eftersom de är väderberoende.

Naturligtvis påverkar även samhällets ständigt ökande elbehov reglerkraften.

En stor del av Finlands reglerkraft produceras antingen med vattenkraft eller köps från andra nordiska länder, där man får väl reglerbar vattenkraft.

När kapaciteten för reglerkraft är tillräckligt hög kan produktionen av el från sol- och vindkraft ökas utan att elnätets funktion och tillförlitlighet äventyras.

Efterfrågeflexibilitet löser problemet

Enbart reglerkraft räcker åtminstone i detta skede inte för att lösa energiproblem, såsom pristoppar på el eller andra fel i elnätet.

Det är väsentligt att efterfrågeflexibiliteten också fungerar. När efterfrågan är flexibel minskar behovet av reglerkraft.

Ett exempel på efterfrågeflexibilitet är Fingrid, som styr industrins stora elkonsumtion och därigenom snabbt kan begränsa efterfrågan till önskad nivå tillfälligt vid störningar.

Reglerkraftens framtid

Reglerkraft utvecklas ständigt. Förutom vattenbaserad reglerkraft utvecklas exempelvis pumpkraft kontinuerligt, vilket är en vanlig form av energilagring. Ett sådant projekt planeras exempelvis av Kemijoki Oy.

I Finland är naturresurserna begränsade och höjdskillnaderna så små att möjligheterna för pumpkraftverk är få.

I Finland utvecklas dock även andra lagringstekniker. Lagring har sina möjligheter, men inom de närmaste åren kommer inga lösningar som är lämpliga för kommersiellt bruk.

Observera: Fingrid är Finlands systemansvariga för elöverföringsnätet. I Sverige motsvaras denna funktion av Svenska kraftnät.